bästa ordet man kan beskriva mig med är nog tidspessimist. imorse så gick bussen vid 8.35. och fastän jag bor granne med busshållsplatsen så började jag stressa och det slutade med att jag stod där redan 8.20. JIPPIE. så jag fick så där i typ tjugogradig kyla och roa mig själv. funkade väll sådär.. sltuade med att jag stod och balanserade på ett isblock samtidigt som jag småsjöng med till the killers.

när jag väl kom till skolan så var det dags för nationella prov i engelska b, speaking-delen. uhm, vad ska man säga om det då? vi skulle prata i ungefär en kvart.. vi pratade i fyrtiofem minuter. jaja, tur att vi har anita. ingen annan lärare hade nog accepterat det tror jag.

nu ska jag göra något vettigt. typ lägga upp en bild på bilddagboken.